Att vara hemma....

En vanlig dag, för mig och min son...

vaknar, ammar, byter blöja, försöker klä på mig och få i mig lite frukost samtidigt som Anton vill ha underhållning, Anton somnar - pustar ut och äter upp frukosten och fixar det sista, innan det är dags igen...

ammar, underhåller Anton får flera underbara leenden som tack sen somnar han igen efter lite gnäll - andas ut och funderar lite kort på vad jag nu ska göra; duscha, diska, ta en promenad, fixa inför flytten... hinner förhoppningsvis göra det jag beslutar, innan....

Anton vaknar och vill amma igen - byter troligen en blöja till - sen underhålla honom lite igen innan dags för lite gnäll innan det är dags för lillen att sova lite igen - åter till vad de nu var jag gjorde innan eller fundera ut nått annat att göra, sen....

är det dags igen.... ammar.... osv... så håller vi på hela dagarna. Sen framåt 23 tiden tar pappa över, efter dagen sista sov stund. Jag pustar ut och försöker samla lite krafter och tänka att även denna dagen gått bra, medan pappa matar med ersättning gör jag mig iordning för natten. Väl mätt och belåten vill Anton bli underhållen en sista gång innan han somnar för natten, vi kryper då alla ner i sängen och somnar nästan på en gång (undrandes över när Anton tänker vakna nästa gång för att äta, vilket vanligen är när som mellan 03,00 och 07,00)...

... och sen somnar Anton oftast om ett slag, så även jag... innan vi är tillbaka vid toppen av detta inlägg.

Fem veckor

De är nu fem veckor sedan det lilla underverket kom till världen, tiden går så fort och han förändras för varje dag som går. Har inte så mycket att jämföra med men tror vi har en väldigt snäll bäbis (än så länge).

Igår somnade lillen ca 22.30 och vaknade vid 04.00 för att få nig lite natta mat, sov sedan igen till klockan ca07.30.... de var precis vad hans trötta mamma behövde. Sen har vi haft en mysig morgon i soffan med morgon mål till både mamma och lillen. Nu övar vi på att somna någon annan stanns än i mammas famn och sova för oss själva - går sådär - men skam den som ger sig (han skriker iaf inte, så det här ska nog gå bra).

Förberedelserna för flytten går skakta men säkert framåt. Tre flyttlådor är nu packade och två papperkassar med grejer är kasserade... om en vecka går flyttlasset så det börjar bli dags att fokusera på allt som ska packas. Vilket oxå går bättre och bättre iom att jag och lillen får bättre koll på varandra och våra gemensamma vanor. Sova - äta - vaken - sova -> osv...
Amningen går bra, så länge det finns tillräckligt med mjölk föra att göra lille matvraket mätt. Så vissa dagar/vissa mål får han lite ersättning för att bli helt mätt, men snart så hoppas vi på att vi ska vara helt synkade mellan produktion och efterfrågan.

Fyra veckor

Idag är vår lilla kille 4 veckor gammal, känns som evigheter sedan vi var på BB.

Idag är även andra dagen vi är ensamma hemma, medan MI´n jobbar. Och allt har fungerat toppen, amningen går bättre för var dag ska bara bli lite bättre på att läsa av bäbis (svårt att alltid uppfatta vad det är han vill) samt att jag hunnit duscha, äta, leta fram papper samt gå och handla (och nu blogga). FANTASTISKT!! Så nu kan vi nog snart på börja den där flytt-packningen... och få lite mera gjort på x-jobbet, de hade varit något.

Satte även just på mig mina ringar igen, vet inte om de var super bra gjort - de sitter tajt, använde diskmedel för att få dom på mig - kanske inte så bra... men nu sitter dom där, så nu får jag vänja mig. Har inte haft dom på mig sen i början av april.

På gång de närmsta dagarna -
I morgon ska vi till Malmö och träffa släckten, även kusin Theo och föräldrar är på besök från Sthlm. Känns bra att hinna träffa alla innan vi flyttar, för vem vet hur ofta det blir sen?

På söndag blir Anton en månad och jag fyller 31.... de ska firas med fin besök från Karlskrona och lite annat fint folk här från stan.

I övrigt händer det inte så mycket här hos oss; vi ammar och byter blöjor, tittar på tv och försöker sova när vi kan.

Snart en månad, vad hände?

Här bara går tiden.. vad hände med september? Måste ha försvunnit i väntan och de nya livet med vår lille Anton...

Dagarna går och innan jag vet ordet av är det kväll igen... inte konstigt att jag inte hinner få något gjort, sitter den mesta tiden i soffan med lillen till bröstet eller i väntan på att han när som kommer att vara hungrig. Börjar lära mig hans tider någorlunda och lyckades igår att läsa igenom x-jobbet, kändes skönt. Snart hinner jag säkert göra mer än ta en dusch nu och då eller diska lite... ska bli spännande nu när MI´n snart ska tillbaka till jobbet och vi måste börja packa inför flytten, vi får se hur de går...

Alltid är det nått

Oj, vilka dagar vi haft.... mjölkstockning och feber en natt vilket resulterat i problematisk amning - vet inte om vi kommer att hämta oss efter detta, vi kämpar på men att få flaskan är så mycket enklare så varför ligga och suga vid mammas bröst?

Snittet har i ena kanten varit lite infekterat - de löste vi genom ett besök till ds i fredags och nu är allt bra igen (en grön kompress tog död på alla bakterier).

MI´n har dragit ut en visdomstand och kämpar med värk efter... de lyckades inte få ut hela så nu väntar besök till kirurgen.

För övrigt har Anton reagerat på något jag ätit och fått röda pricka över nu nästan hela kroppen, var till barnakuten igår och kollade läget... de ska ringa i morgon så får vi se hur de ser ut då, men än så länge har de inte börjat lägga sig. Både de och bvc säger att då han inte verkar vara påverkad av de röda fläckarna är det ingen fara, han har ingen feber och de verkar inte klia (tur). Så vi väntar vidare och ser...

Så... vår helg har varit allt annat än lugn och fin. Men vi gör vårt bästa och kämpar nu vidare med en ny vecka - så får vi se vad denna har med sig!